Långt bort men nära

2010-01-03T10:36:00.000-08:00

Jag gillade min nya blogg, men ännu mer gillar jag när alla kan kommentera (även mamma) utan problem därför har jag flyttat tillbaka bloggen som en underblogg till min andra blogg. http://ingetknussel.blogg.se/kambodja är adressen som kommer gälla vad som än händer.

2009-12-29T08:09:00.000-08:00

Bra eller dåligt liksom, ett nytt år och nya insikter. En anledning att bara plocka ut och summera som man vill. Som jag vill.

Det görs summeringar till höger och vänster och nästan överallt pratas det om att 2009 kommer gå till historien som ett av de sämsta åren någonsin. Inget bra hände 2009... Den ekonomiska tillväxten var minimal, arbetslösheten maximal och inte får vi roa oss med ett VM-slutspel i fotboll för där åkte vi ur. Miljön och klimatet kommer gå åt skogen eftersom världens ledare hellre leker lekstuga än tar sitt ansvar och istället vilar allt på varje enskild individ som måste ta sitt ansvar men slutar göra det när de inte kravmärkning och fairtrade är så krångligt att man ärligt inte fattar om det är närodlat som är bäst eller inte, eller om de frigående hönorna egentligen har det bättre än burhönsen. Och tillslut slutar vi att lita på allt och alla för när vi hör att adelsmän svindlar rödar korstet på miljontals kronor då orkar vi inte bry oss längre. Och så tänker vi att jag stänger in mig i mitt hus och lever med min familj och gör så gott jag kan. Men så kommer svininfluensan över oss och plötsligt står vi inför ett etiskt dilemma igen och vi bara undrar vad är rätt och vad är fel?

Och inte tusan vet jag. Annat än att svininfluesan måste vara den största influensan som aldrig brutit ut, att jag tog en spruta jag inte trodde på och nu är mot alla vaccinationer överhuvudtaget. Och inte vet jag mer än att rent personligen var 2009 kanske det bästa året i mitt liv. Kanske. Det är svårt att avgöra. Men rent egoistiskt tänkt kommer 2009 att gå till historien som kanske det roligaste, mest rastlösa och utvecklande året i mitt 24-åriga liv. Och rent egoistiskt känner jag att 2010 har alla förutsättningar för att bli ännu bättre.

2009-12-20T13:57:00.000-08:00

Det här bör kollas på, ge klippet sju minuter av din tid.

http://svt.se/2.22584/1.1821584/kambodja_-_pedofilernas_paradis

2009-12-20T08:19:00.000-08:00

God Jul!

Det finns vissa saker som gör en sådär glad i själen och en av dem som jag blir mer lycklig över än mycket annat är när jag får plocka fram min ryggsäck igen. Jag har gjort det nu, packat den full med underställ, julklappar, raggsockar, kängor och kamera. I jul ska jag åka skidor och få se fjällvärlden igen. Fantastiskt. När jag kommer hem ska jag packa om ryggsäcken och packa ner sommarkläder, flip-flop och pass istället, ännu bättre.

Och det finns mer att packa, som mitt hem. Min plan var att vara klar innan jul. Det är jag inte. Någonstans kom det ju nämligen in tre veckors helttids arbetande och lägg därtill att vara hemma och packa när det händer roligare saker i stan inte tillhör min starka sida så förstår ni att det har gått åt skogen. Men det löser sig.

Nu vill jag önska er alla en underbar jul med många kramar. Och snö. Mycket snö.

2009-12-16T05:16:00.000-08:00

Mina Vänner!

Jag börjar med att ursäkta den otroligt dåliga starten på den här bloggen, men det som börjar lite segt kan ju knappast bli annat än bättre. Månadsgränsen har paserats för min resa och utbyte, jag sitter i min soffa omringad av ett snart organiserat kaos. Största utmaningen hittills är att skiljas från mina böcker, låste engång en bok om en man som hatade att flytta för varje flytt innebar en rensning bland hans böcker och jag delar hans känsla. Men fem Willy:s kassar med böcker står framför mig och jag tänker att någon annan kommer bli glad, det är ju fina böcker. Samtidigt kan jag inte låta bli att smita inom akademibokhandeln när jag är på stan och se om de inte har fått in någon ny rolig bok... Men jag brukar kunna hindra mig och så även igår, det slutade med att jag gick till biblioteket istället. Mycket bättre för mitt platsutrymme.

För er som inte riktigt är med här ska jag alltså flytta ur min lägenhet efter jul och placera mina saker i kartonger, dels hos en Linnea-vän och dels hos mina föräldrar. Och det dyker upp lite problem. Som att min konservburksöppnare plötsligt är borta, inte kan jag vara så dum att jag packar ner den nu? Antagligen ty den står ingenstans att finna. Men jag är ju scout och äger såklart en schweiziskarmé kniv som kom väl tillpass när burken med tomater skulle öppnas. Kanske svor jag lite för mig själv när den bråkade med mig och tomaterna skvätte men skam den som ger sig.

Påtal om scout måste jag även berätta att min gamla scout- och tonårsledare bestämde sig för att sponsra min resa! Glada nyheter och vänliga själar tycker jag om. Som tack kommer jag till missionskyrkan i Nybro i höst och berättar om Kambodja, Sverige, lite tobak och droganvändning och visar lite bilder. Härligt!

Nog är det så att Kambodja och min flytt tar det mesta av min lediga tid, som är ganska knapp, för tillfället men nu ska jag släppa flyttkaoset och göra en resa till friskis med lite afrikanska influenser istället. Natten är jobbets tid och imorgon måste jag hinna fylla ytterliggare kartonger.

Långt bort men nära

2009-12-03T14:17:00.000-08:00

Långt bort men nära, visst kan det verka som en motsägelse men fundera en gång till och du kanske, som jag inser att det stämmer på väldigt mycket. Som avståndet mellan Sverige och Kambodja, visst är det långt, många mil som ska avverkas men jag tänker att det också är väldigt nära. Dels är det nära för att vi kan flyga dit på bara några timmar, men också för att vad vi tror är gigantiska avstånd i form av kulturskillnader, klimat och människors sociala sammanhang så småningom kanske visar sig vara stora javisst, men ändå så nära. Kanske visar det sig att framförallt är jag inte svensk, framförallt är inte min framtida parkamrat khmer eller kambodjan, framförallt är vi människor. Långt bort men nära, olika men ändå lika. Jag vill att det ska vara så.

Långt bort men nära stämmer in på mer tänker jag och funderar över Kambodjas historia som har varit långt ifrån lugn och fridsam. Kambodja som under 70-talet såg och utkämpade vad som ibland ses som världens blodigaste revolution, de kommunistiska röda khmerena med Pol Pot i spetsen som kämpade för det klassfria samhället men drog saken till sin spets och ställde till mer elände än de bidrog till bra saker. Visst kan det kännas långt borta. Men så börjar jag läsa om ämnet och inser att den fruktade ledaren Pol Pot visst dog av cancer i Kambodjas djungel 1998, håll då med om att det plötsligt känns nära. Och när jag inser att kända svenskar som Jan Myrdal, Birgitta Dahl och Gunnar Bergström (Bergström kanske inte är så känd men jag har haft kurslitteratur skriven av just denne man), var djupt engagerade i frågan. Så sent som förra året besökte några av dem Kambodja för att be om ursäkt för deras stöttning till dåtidens regim, då känns allt inte så avlägset.

Och när man tänker 14 januari så känns kanske allt långt bort men när jag sedan inser att, jag ska umgås med mina vänner, en flytt ska hinnas med, jul ska firas i fjällen, nyår ska passeras och jag ska packa, inser jag igen att långt bort är nära.

2009-12-01T04:45:00.001-08:00

Välkomna till min nya blogg!

Om något mer än en månad är jag påväg till Kambodja tillsammans med tio andra människor från olika delar av Sverige. Tillsammans är vi ena hälften av CIU:s årliga kulturutbyte YPD, den andra hälften beger sig mot Zambia samtidigt som vi åker till Aisen.

I Kambodja träffar vi elva kambodjaner och tilldelas varsin parkamrat, min kambodjanske parkamrat och jag ska sedan dela liv under kommande halvår, vi ska bo, äta, jobba och dela vår fritid med varandra. En kambodjansk värdfamilj kommer ta emot oss och min parkamrat kommer vara nyckeln för mig att komma in i en främmande kultur. Efter tre månaders äventyr i Kambodja följer min parkamrat med mig hem till Sverige, vi placeras i en svensk värdfamilj och fortsätter vårt utbyte i mitt hemland. Plötsligt är rollerna ombytta och jag är nyckeln in i en ny kultur för en kambodjansk utbytesdeltagare.

Den här bloggen är en portal för mig att berätta för vänner, familj, främlingar och andra intresserade om vad jag är med om, det är en sida där jag kan rensa mina tankar och berätta om oväntade händelser som inträffar, tanken är att den här bloggen ska bli en portal där två kulturer möts i en värld. Det här är bloggen där långt bort blir nära.

Jag ser fram mot att dela mina upplevelser med er!